Fakta och utmaningar
Livsmedelsbranschen, bestående av livsmedelstillverkare, detaljhandel och grossister, catering med mera, har genomgått stora förändringar under senare år. Digitalisering och industri 4.0 har bidragit till förändrade affärsmodeller samt uppkomsten av onlinehandel med mat och hemleveranstjänster. Fler förändringar är att vänta. Dessa modeller omformar både grossist- och detaljhandeln med livsmedel samt livsmedelslogistiken. Förutom traditionella faktorer såsom växande produktutbud, volatil efterfrågan, knappa logistik- och butiksytor samt ökad urbanisering, kan också en förändring i konsumentbeteende observeras, enligt TU Berlin-studien "Framtida trender inom livsmedelslogistik”.
Livsmedelsindustrin har många andra alternativ för att sälja sina produkter än genom dagligvaruhandeln. Det är till exempel fackhandlare, varuautomater, ambulerande återförsäljare och direktförsäljning, restauranger och storkök, industriell vidareförädling och export. Sett till den totala försäljningen är de alternativa försäljningskanalerna viktigare än dagligvaruhandeln.
E-handel för livsmedelsgrossister
Allt fler livsmedelsgrossister driver en egen webbutik för såväl företags- som privatkunder. De har ofta en fördel jämfört med återförsäljare som stormarknader och apotekskedjor, eftersom de redan har erfarenhet av snabb leverans till restauranger, bensinstationer och kiosker. Experter är överens: Mathandeln online har en lovande framtid så snart frågan om "sista milen-leverans" är löst. Tester görs för närvarande med hämtningsstationer eller, i vissa storstadsområden, med modeller för leverans samma dag. Produktsortimentet omfattar alla livsmedel för dagligt bruk såsom kött, grönsaker, färsk frukt, te, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker, kaffe, delikatesser och ekologiska produkter. Vid hantering av temperaturkänsliga livsmedel får kylkedjan inte brytas. Huruvida en onlinebutik är lönsam eller inte avgörs vanligtvis på lagret, eftersom plockkostnaderna ofta är mycket höga. Enbart de aktörer som trimmar sina processer till högsta möjliga effektivitet kommer att kunna göra vinst på matleveranser online inom en överskådlig framtid. Ett framgångsrikt exempel är den brittiska nätbutiken Ocado. Genom att använda optimal mjukvara och teknik, såsom robotar som tar varorna till plockaren, kan en order samlas på mindre än fem minuter vilket drastiskt minskar kostnaden per order.
Trender hos livsmedelsgrossister
- Konsumentbeteendet förändras vilket givetvis även påverkar partihandeln med livsmedel. Exempelvis genom ett bredare utbud av drycker som hantverksöl, mer färdigmat och lokalproducerade produkter, nya smaksättningar etc.
- Ökat utbud av produkter, volatil efterfrågan, knappa logistik- och butiksytor, ökad urbanisering.
- Grossister vågar sig på nya affärsmodeller, näthandel har öppnats för privatkunder
- Nya leveransmodeller: hämtlådor, leverans samma dag.
- Separata lager för hantering av onlineorder samt B2B- och B2C-beställningar.
- Med allt fler singelhushåll växer marknaden för frysta produkter snabbt, vilket innebär att det behövs mer energikrävande förvaringsmöjligheter för färska och frysta livsmedel. Detta ökar i sin tur behoven av såväl energieffektiv lagringsteknik som god planering och konstruktion.
- Kraven på plockning och distribution (kapacitet & effektivitet) fortsätter att öka.
- Ökade krav på lagerhantering för att göra varor tillgängliga vid rätt tidpunkt och på rätt plats (t.ex. Hämtlådor).
Vad krävs för en effektiv logistik?
Aldrig tidigare har det varit så viktigt att optimera sina logistikprocesser i hela försörjningskedjan. Inom livsmedelsbranschen är övervakning av kylkedjor och efterlevnad av bäst före-datum lika viktigt som snabba svarstider på beställningar från återförsäljare, restauranger och cateringföretag eller privatkunder. Speciellt inom frysta livsmedel råder en stark prispress på grund av höga energikostnader. Lagrings- och plocksystem måste vara beständiga mot kyla. Dessutom bör det tillgängliga lagringsutrymmet nyttjas fullt ut. Det enorma produktutbudet och kravet på att varor alltid ska vara tillgängliga gör lagrings- och plockkraven allt mer komplexa. Framför allt kännetecknas partihandeln med livsmedel av en komplex och bred kundbas. Ett stort antal beställningar med olika artikelpositioner behandlas dagligen för många olika kunder, vilket kräver ett kraftfullt lagerhanteringssystem.
I den växande näthandeln med livsmedel är det inte bara logistiska lösningar för "den sista milen" som eftersträvas och testas i praktiken. Även intralogistiken ställs inför stora utmaningar för att kunderna om möjligt ska kunna förses med färskvaror samma dag. Av kostnadseffektivitetsskäl håller återförsäljare och grossister sina e-handelsvaror i lager speciellt utformade för detta ändamål, där de kan hålla mycket högre lagernivåer och plocka varor mer effektivt. Över en viss kritisk nivå kan logistikkostnaderna sänkas drastiskt jämfört med ett branschbaserat tillvägagångssätt, förutsatt att alla processer utformas effektivt.
Kompakt förvaring i olika temperaturområden är avgörande inom e-handel med livsmedel. Genomloppsställ för styckegods och pallar möjliggör inte bara kompakt lagring, utan säkerställer också att inkommande varor är tydligt separerade från livsmedel som är förberedda för transport. Dessutom bidrar lagring i FIFO-ordning till minskade orderhanteringstider. Lagring av ultrafärska livsmedel såsom sallader från lokala leverantörer brukar inte löna sig, eftersom de lämnar lagret redan på leveransdagen. Det är bättre att tillfälligt förvara dessa varor i ett separat plockområde och kombinera dem med andra produkter från lagret vid orderhantering.
Ledtiderna kan minskas ytterligare genom att hålla B2B- och B2C-produkter i separata lager, eftersom i B2B-verksamheten hanteras pallar eller större lagerenheter vanligtvis med gaffeltruckar. Inom B2C-verksamheten hanterar plockare ganska små kvantiteter med plockvagnar. De som vill serva båda målgrupperna från ett och samma lager gör det onödigt svårt för sig.
Summan av kardemumman är att alla som säljer mat online måste tänka mycket på logistiken samt designen och optimeringen av sina processer.