Fakta och siffror
Den svenska modebranschen omsatte cirka 173 miljarder kronor 2021, enligt siffror från Swedish Fashion Council och Svensk Handel. Partihandel stod för drygt 60 procent av omsättningen medan butiks- och e-handel stod för knappt 40 procent. Totalt antal anställda uppgick till cirka 40 000 personer. Tekniska tyger, som används i ett brett utbud av högteknologiska produkter, är en stark tillväxtfaktor. 2022 ökade modebranschens export med 20 procent till 42 miljarder kronor. Modehandeln, som omfattar olika segment som herr-, dam- och barnkläder, sportkläder, underkläder, skor, accessoarer etc., har genomgått enorma förändringar under de senaste två decennierna. Medan småskaliga specialbutiker fortfarande dominerade marknaden år 2000, är nu vertikala varumärken som H&M och Zara ledande i låg- och mellanprissegmentet, enligt KPMG. Inom mellan- och högprissegmentet upplever märkesbutiker en ännu starkare tillväxt.
Varuhus med flera klädmärken känner av konkurrensen från ökad e-handel, men fokuserar bland annat på flaggskeppsbutiker och bra service. Enligt KPMG-studien "Fashion 2025" kommer det att ske en minskning av fysiska modebutiker i framtidsscenariot 2025. På det hela taget sker dock ingen omfattande utarmning av stadskärnorna. För att överleva i onlineåldern måste fysisk detaljhandel snabbt implementera nya idéer samt investera i positioneringskoncept och en attraktiv företagsimage. Dessutom måste online- och offlinehandeln kopplas samman i nätverk och processerna optimeras. En annan faktor att ta hänsyn till är att allt fler kunder nu handlar via smartphone eller surfplatta. Därför är det viktigt att internetbutikera är optimerade för mobil användning och/eller skapar en egen app.
Trender
- Snabbt mode kontra hållbarhet.
- Demografiskt inflytande: Modemedvetna seniorer.
- Fortsatt trend mot vertikalisering (kontroll av varje steg i produkt- och varumärkesupplevelsen, från tillverkning till fösäljning) bland modeföretagen.
- Coronakrisen påskyndade trenden att flytta handeln inom modeindustrin till Internet.
- Ny era för e-handel: Ökad mobil handel via smartphone, selektiv shopping, online-offline nätverkande, cross channel-tjänster, click & collect (köp online och hämta i butik).
- Ökat intresse för hållbarhet bland konsumenterna och en allt mer digital livsstil förutspås påverka modebranschens utveckling i stor utsträckning. I ett längre perspektiv är det tydligt att det pågår en konsolidering inom modebranschen. Bland annat minskar andelen specialbutiker som erbjuder ett brett sortiment av olika modevarumärken.
Krav på logistik
Textil- och modeindustrin kännetecknas av korta produktlivscykler, stora säsongsvariationer och hög dynamik i försörjningskedjan. Mode är en känslig handelsvara som kräver varsam hantering, särskilt inom logistiken. Dessutom säljs allt fler kläder online eller genom cross channel-marknadsföring. Det innebär att logistiken och intralogistiken måste anpassas till den snabba e-handeln inom modebranschen. Optimerade lösningar för intralogistik är avgörande.
BITO:s lagerhyllor, pallställ och flervåningssystem är idealiska lösningar för textil- och modeindustrin. Flervåningssystem är särskilt effektiva eftersom de förbättrar rumsutnyttjandet och möjliggör snabbare orderplockning genom en bättre överblick och direkt tillgång till alla artiklar. Integrerade hissar ger ännu bättre och snabbare tillgång till varorna. Kundnöjdheten ökar märkbart tack vare snabbare plockning och leverans. Personalen avlastas också av kortare gångavstånd och förbättrad ergonomi vid sina arbetsstationer.
Hyllor från BITO har inga vassa hörn eller kanter, vilket förebygger skador vid plockning och minskar risken för skador på varorna. Hyllorna är enkla att montera och hyllavstånden är lätta att justera. Olika hyllängder och hylldjup gör det enkelt att anpassa hyllorna till lagrets storlek och de varor som ska förvaras. BITO:s hyllor har utformats för att vara visuellt tilltalande vid möblering av försäljningsytor. Det finns även matchande lådor för förvaring, packning och plockning.