Reservdelslogistik inom fordonsindustrin

Det är inte utan anledning som reservdelslogistik inom fordonsindustrin anses vara logistik på högsta nivå. När allt kommer omkring måste reservdelar till många olika bilmodeller – även klassiska bilar – med flera tusen delar vardera, finnas tillgängliga över hela landet eller till och med över hela världen. Reservdelssortimentet består både av artiklar med hög efterfrågan och delar som efterfrågas mycket sällan. Logistiken är därför tidskritisk och extremt komplex. Reservdelslogistikens mål är att optimera kostnader, service och lager, och samtidigt maximera tillgänglighet och tillförlitlighet. Det finns en konflikt mellan tillräckliga lagernivåer med lägsta möjliga kapitalinvestering och tillräcklig tillgång på reservdelar. Samtidigt har även koldioxidavtrycket hamnat i fokus vid planering av distribution.

Inom fordonsindustrin krävs sofistikerade och skräddarsydda lösningar för lagerhållning och distribution, samt en differentierad och realistisk prognos för efterfrågan på reservdelar. Företagens distributionssystem är strukturerade i flera nivåer och indelade i central-, regional- och återförsäljarnivå. På så sätt är det möjligt att hantera kundorder med olika hastighet. I det här logistiknätverket lagras de minst efterfrågade delarna centralt, medan artiklar med hög efterfrågan lagras decentraliserat nära kunden. Det centrala lagret behöver inte bestå av en plats. Vanligtvis flyttas artiklar med låg efterfrågan till billiga, externa lageranläggningar som levererar till den centrala lageranläggningen vid behov. Det är också vanligt att lagret delas upp utifrån artiklarnas storlek och typ (till exempel stora, medelstora och små artiklar). Företagets lager hanteras centralt med hjälp av IT och bildar på så sätt ett virtuellt centrallager. För att uppnå transparens i reservdelarnas hela logistikkedja måste både den centrala och de regionala lageranläggningarna sammanlänkas och visualiseras med IT. (1) Olika elektroniska komponenter kan till exempel endast lagras under en begränsad tid. Det finns alltså ett bäst före-datum som måste beaktas inom lagerhållning och logistik.

Reservdelar säljer inte längre sig själva via biltillverkare eller återförsäljare. Nu för tiden försöker kunderna hitta billigare delar från externa leverantörer eller via internet. En stenhård konkurrens har utvecklats i OEM-sektorn (Original Equipment Manufacturer) inom bilindustrin. Vissa biltillverkare, till exempel FIAT, har därför upprättat lokala distributionscentraler för att snabbare och effektivare förse återförsäljarna med reservdelar. Dessutom införs större transparens vad gäller delarnas tillgänglighet. Återförsäljarna vill också minska sina lagernivåer och därför är snabba leveranser inom reservdelslogistik – helst leverans samma dag – nödvändiga. I allmänhet ligger fokus på att öka effektiviteten genom att identifiera nödvändiga reservdelar, utlösa orderprocessen och minimera leveranstiden.

Istället för att skicka komponenter, ibland kanske tusentals kilometer från ett regionalt eller centralt lager, kan reservdelar skrivas ut snabbt på plats genom 3D-printing. Till exempel kan lasersintring – en teknik inom additiv tillverkning – användas här. En förutsättning är att det finns tredimensionell CAD-data för komponenterna som kan överföras till en 3D-skrivare. Additiv tillverkning (AM) har gradvis utvecklats från snabb prototyptillverkning under de senaste årtiondena. Inom snabb prototyptillverkning användes dock huvudsakligen plast, medan AM kan använda många olika material, inklusive ädelmetaller, titan, komplexa legeringar, etc. Fördelen är att även reservdelar till produkter som befinner sig i slutet av sin livscykel kan produceras. AM är särskilt lämplig för tillverkning av enstaka komponenter eller reservdelar. Tack vare den här tekniken skulle kostsam lagerhållning av många reservdelar kunna undvikas. Samtidigt skulle driftstoppen för berörda fordon minimeras. En annan möjlighet med lasersintring är snabbreparationer av komponenter som därmed inte skulle behöva bytas ut fullständigt. 3D-printing och AM är på frammarsch och kommer förmodligen att ersätta kostnadskrävande lagerhållning och distribution i reservdelslogistiken inom ett par år.

Lageranläggningar för reservdelslogistik inom fordonsindustrin måste kunna erbjuda många olika lagringsalternativ för vitt skilda delar. Det kan röra sig om
stora föremål som motorer och karosser, bilfönster, däck, smådelar eller känslig elektronik. Det finns lämplig lagringsteknik för alla dessa artiklar. Ett bilreservdelslager måste vara funktionellt, tydligt arrangerat och garantera smidiga driftsprocesser. Ofta används kombinerade lösningar. Här ingår till exempel automatiska lager för smådelar med hög efterfrågan, hyllställ i flera våningar för artiklar med låg efterfrågan samt pallager för påfyllning av lastpallar. Även lagersystem för fat innehållande olja, bromsolja och andra farliga ämnen krävs ofta i denna typ av lageranläggning. Det ställs i allmänhet höga krav på dessa.

Återanvändbara lådor med reducerbar volym (trav-, stapel- eller vikbara lådor) är ofta användbara inom reservdelslogistik. De används för transport mellan centrallagret och de lokala distributionscentralerna, eller direkt till återförsäljare. BITO:s produktsortiment omfattar många platsbesparande lådor, till exempel modellerna U-Turn, MB och EQ.

Litteratur:

(1) Florian Klug, Logistics Management in the Automotive Industry: Fundamentals of Logistics in Automotive Engineering, Springer-Verlag Berlin Heidelberg, 2010