Optimering av värdekedjan med AGV:er

Den fjärde industriella revolutionen med standarden Industri 4.0 utgör ramen för utvecklingen av industrin, företagen och den teknik som används. Maskiner, anläggningar, utrustning och system är nätverksbaserade och kommunicerar med varandra för att i slutänden optimera hela värdekedjan (1). En värdekedja är en ordnad sekvens av aktiviteter där värde skapas och resurser förbrukas för att framställa produkter och tjänster (2). Så kallad smart tillverkning ger förbättrade produktionsresultat genom att man analyserar enorma mängder data från nätverksbaserade system och processautomatisering. Med hjälp av artificiell intelligens (AI, 3) kan processer simuleras i en digital tvilling av en anläggning eller en hel fabrik. Prediktiv analys kan användas för att identifiera trender, till exempel i kundernas efterfrågan, och anpassa företagets marknadsföring och försäljning därefter. Prediktivt underhåll syftar till att förhindra att komponenter eller hela maskiner och system går sönder och orsakar driftstopp. Dataanalys med AI gör det också möjligt att identifiera och korrigera långsam eller ineffektiv produktion. 

Det finns en särskild potential för optimering inom företagens intralogistik. Här kan processer, material- och varuflöden i värdekedjan relativt enkelt automatiseras och optimeras, till exempel med AGV:er (Automated Guided Vehicles) (4, 5). En AGV är ett internt golvbaserat transportsystem. Det finns olika typer av lösningar som skiljer sig åt, bland annat när det gäller styrning av fordonet. Detta kan till exempel ske med hjälp av optiska eller induktiva metoder, magneter, golvremsor, GPS eller transpondrar. AGV:er kan användas för permanent, flexibel och tillförlitlig automatisering av varu- och materialflöden och kan enkelt utökas och anpassas. AGV:erna konkurrerar därmed med andra transportsystem, till exempel gaffeltruckar och transportband, men också med mänsklig arbetskraft. Men ”lean production” i företagen kräver allt oftare att man arbetar utan gaffeltruckar. Hittills har fordonsindustrin huvudsakligen förlitat sig på förarstyrda släpvagnar, men även här ökar automatiseringen stadigt. I ett företags produktionslogistik kompletterar dragfordon och AGV:er varandra perfekt, så att material och komponenter kan levereras direkt till monteringslinjen. Automatiserade dragfordon och AGV:er kommer att bidra avsevärt till ett högre värdeskapande och en optimerad värdekedja i framtiden. 

AGV:er har ett stort antal fördelar (6) när det gäller att skapa mervärde i företaget: 

• De är extremt flexibla och lätta att anpassa. AGV-systemet, som vanligtvis består av flera AGV:er, kan konfigureras och kompletteras med ytterligare fordon efter behov. Det är lätt att ändra rutterna. Det finns modeller med en lastkapacitet på bara några få kilo medan andra klarar upp till 50 ton. Hastighetsintervallet varierar också mycket mellan de olika lösningarna och begränsas främst av eventuell passagerartrafik, bromssträckor och de lastförändringar som orsakas av det transporterade godset. 

• Förändringar och förbättringar av lagerlayout, lagring och godsstruktur kan enkelt göras. 

• Felprocenten i organisationen minskar med förarlösa fordon samtidigt som produktiviteten i verksamheten ökar eftersom det behövs färre anställda inom vissa områden (vilket sparar personalkostnader). Dessutom kan AGV:er användas dygnet runt utan avbrott, vilket ökar värdeskapandet och produktiviteten avsevärt. 

• Hastigheten i intralogistiska processer ökar.  

• Med färre anställda och utan gaffeltruckar är olyckor praktiskt taget obefintliga. Samtidigt avlastas de kvarvarande medarbetarna fysiskt. 

• Systemet anpassar sig till förändrade processer i samband med säsongsvariationer. 

• AGV:er kan användas såväl utomhus som inomhus. 

• De betalar sig snabbt tack vare ökad produktivitet, optimerad värdekedja och personalbesparingar. Dessutom är drifts- och underhållskostnaderna mycket låga. 

Det finns även nackdelar med förarlösa transportsystem:  

• AGV-systemen kan ännu inte hantera driftstörningar på egen hand, till exempel tomma eller skadade hyllor. Här måste människan fortfarande ingripa. 

• Förarlösa transportsystem konkurrerar med mänsklig arbetskraft. Det finns en risk för att människor i allt högre grad kommer att ersättas av artificiell intelligens och robotar. En lösning kan dock ligga i ett harmoniskt samspel mellan människans kunskaper och erfarenheter och AI och samarbetande robotar (cobots). 

Med LEO locative (7) erbjuder BITO ett förarlöst transportsystem för att förbättra affärsprocesserna och optimera värdekedjan, utan behov av trådlöst nätverk eller kostsam IT (datorer för materialflödeshantering). LEO följer en spårtejp med hjälp av en sensor och rutten bestäms via en surfplatta och golvmarkörer. Den förarlösa transportlösningen är utformad som ett plug-and-play-system: spårtejpen klistras fast på golvet i den önskade färdriktningen, golvmarkörer med olika kommandon är utplacerade, liksom upphämtnings- och avlämningsstationer vid de fördefinierade hållplatslägena. Golvmarkörerna skannas av LEO och kommandon utförs omedelbart. Eftersom det är lätt att ändra konfigurationen går det snabbt och enkelt att prova nya idéer. Steg för steg kan systemet hjälpa till med processoptimering, så att du kan hitta den bästa lösningen för ditt materialflöde. Processoptimering, till exempel inom produktionslogistik (8), förbättrar produktiviteten i hela värdekedjan. Investeringskostnaderna för systemet är mycket låga, så det betalar sig snabbt. 

Källor 

1. BITO insikter, Flexibel produktion i en smart fabrik, länk (på tyska)

2. Logistik för företagsledare, värdekedja, länk

3. BITO insikter, Stora möjligheter att tillämpa AI inom logistik, länk 

4. BITO insikter, Digitalisering inom intralogistik, länk (på engelska) 

5. BITO insikter, Förarlösa transportsystem – en överblick, länk (på engelska) 

6. Raphael Michalek, Vad är förarlösa transportsystem? Definition och fördelar, MM Logistik, januari 2019, länk (på tyska) 

7. BITO Storage Systems Nordic, LEO locative, förarlöst transportsystem för intern transport av lådor och gods, länk 

8. BITO insikter, Processoptimering inom produktionslogistik, länk (på tyska)