Optimal planering av en lagerlokal
1.1 Definition av en lagerlokal
En lagerlokal behövs när materialflödet mellan produktion eller inköp och försäljning avbryts, vilket innebär att varorna måste lagras på ett lämpligt sätt under en ospecificerad tidsperiod. Detta kräver ett lager som kan finnas i en eller flera byggnader. En viktig del av lagret är lagerinredningen, det vill säga allt som krävs för en korrekt lagring såsom hyllor, ställage, skåp, lådor, pallar och tillbehör.
1.2 Olika typer av lagerlokaler
Vid planeringen av ett lager är de kritiska faktorerna vilken lagerlokal som ska användas och hur lagringsutrymmet ska fördelas. Lagerlokalen delas in i statisk och dynamisk lagring och man skiljer mellan fasta och dynamiska lagerplatser.
1. Fast och dynamisk fördelning av lagerplatser
En fast lagerplatstilldelning rekommenderas när det inte finns någon stor variation i typ och antal varor som ska lagras. Då reserveras en fast plats i lagringssystemet för varje artikel. På så sätt hålls lagret hanterbart. En dynamisk lagerplatstilldelning möjliggör en mer flexibel användning av det tillgängliga utrymmet genom att tilldela ledigt lagringsutrymme till inkommande varor. Lagerplatserna måste dokumenteras ordentligt – vanligtvis via ett ERP-system. Det är också viktigt att se till att bortförsel av lagrade varor inte försvåras av placeringen för nyanlända varor.
2. Statisk och dynamisk lagringsutrustning
Statisk lagringsutrustning kan inte flyttas när den väl har installerats. Denna typ av lagring omfattar vanligtvis hyllor, skåp, tankar eller andra behållare. Dynamisk lagringsutrustning kan flyttas, till exempel lagerautomater eller mobila hyllsystem.
1.3 Urvalskriterier
Vilken lagerinredning som är lämplig beror på en rad olika kriterier. Förutom den statiska eller dynamiska utrustningen måste man också ta hänsyn till följande:
● Byggnads- och konstruktionsförhållanden: Hur mycket utrymme finns det? Kan lagrets olika beståndsdelar placeras på ett förnuftigt sätt? Behövs ledningar för strömförsörjning?
● Varornas art, vikt och storlek. Det avgör vilka lastbärare (till exempel lådor eller pallar) och hyllkonstruktioner som krävs.
● Metod för in- och utgående gods. Detta avgör lagringshöjden och bredden på respektive truckgång.
● Kostnaden för lagerlokalen.
1.4 De första stegen i lagerplaneringen
När du har tagit hänsyn till ovanstående punkter och skapat en överblick av möjliga förvaringsmöjligheter ska du göra en preliminär skiss, där alla tidigare planeringssteg och idéer noteras.
Därefter bör du bestämma om statisk eller dynamisk lagring är att föredra. Rita den nödvändiga lagringsutrustningen i grova drag, samtidigt som du försöker vara så skalenlig som möjligt. Ta hänsyn till kablage, dörrar, fönster, radiatorer, lampor, pelare och trappor – allt som kan hindra installationen av lagringsutrustningen.
Kontrollera slutligen ritningen mot följande kriterier:
● Är lageranläggningens storlek och stabilitet anpassad till de varor som ska förvaras?
● I vilken ordning ska varorna plockas ut?
Den sista frågan medför ofta stora utmaningar. I regel ska de varor som har lagrats först också plockas ut först – det vill säga principen First In, First Out (FIFO). Det finns flera lösningar som gör det möjligt att uppfylla denna princip i en lagerlokal.
1.5 Logistik
Valet av den optimala lösningen för lagring, plockning och leverans av varor har avgörande betydelse för lagrets intralogistik. Varornas typ och egenskaper påverkar också om, och i vilken gång, truckar, trappor och plockvagnar behövs.
1.6 Typ av hyllor
Med hyllor optimeras utnyttjandet av det tillgängliga lagringsutrymmet. De hylltyper som vanligtvis används i en lagerlokal är följande:
● Hyllställ med hyllplan av stål eller spånskivor, ofta försedda med bak- eller sidoväggar.
● Pallställ för förvaring av gods på pallar och i pallburar. Konstruktionen består i huvudsak av gavlar och stödbalkar. Nivåerna kan också förses med hyllplan av trä, stål eller galler.
● Genomloppsställ med metallrullar som ger åtkomst från två sidor. Systemet kan användas för lagring av pallar eller styckegods.
● Grenställ med horisontella lastbärande armar som är fästa vid en pelare. Grenställ används främst för lagring av långa varor som timmer, rör eller mattrullar.
● Mobila ställage löper på golvskenor och kan flyttas manuellt eller automatiskt. De kan utformas som pallställ, grenställ eller hyllställ.
● Djuplagring består av pallställ som är tillgängliga från en sida och betjänas av en gaffeltruck.
● Genomkörningsställ liknar djuplagringsställ, men kan nås från båda sidor, vilket gör det möjligt att tillämpa FIFO-principen (First-In, First-Out).
Arbetsgivare är enligt lag skyldiga att tillhandahålla en säker arbetsmiljö för att hjälpa till att skydda sina medarbetare från skador. Därför är riskbedömning lika viktigt för lagerlokalen som regelbunden inspektion.
2.1 Inspektion av hyllor
Lagerhyllor och ställage måste inspekteras visuellt varje vecka och genomgå en årlig expertbesiktning. Utbildad personal kan utföra den visuella inspektionen, men den årliga besiktningen ska utföras av en expert. Efter en professionell besiktning av lagerlokalen fästs inspektionsmärken som visar att lagerlokalen har inspekterats i enlighet med gällande bestämmelser. BITO hjälper gärna till med den årliga hyllbesiktningen (läs mer här).
3. Principer för lagerlokalen
Noggrann planering och kostnadsberäkning är en förutsättning för ett lyckat inköp av nödvändig lagringsutrustning. Man måste ta hänsyn till de rumsliga förhållandena, typen och mängden av varor som ska lagras samt principen för lagring och plockning. Principerna för lämplig lagring omfattar även följande:
● Överensstämmelse med säkerhets- och hygienföreskrifter.
● Korrekt riskbedömning och inspektion.
● Noggrann dokumentation.
● Regelbunden kontroll av inventarier.
● Tydlig märkning av de lagrade varorna.
4. Checklista för lagerlokalen
För att säkerställa att allt tas med i beräkningen vid en lagerinstallation, rekommenderas att gå igenom följande punkter igen och skriva ner resultaten:
● Vilken typ av varor ska lagras?
● Har varorna särskilda märkningskrav?
● Vilken princip för lagring och plockning av varor ska tillämpas i lagerlokalen?
● Vilka varor kräver frekvent åtkomst (lättillgänglig lagring) och vilka plockas sällan ut?
● Måste vissa varor lagras separat (till exempel ekologiska grönsaker och grönsaker som odlats konventionellt)?
● Behövs ett område där kunderna själva kan hämta varor?
● Var kan skadade eller smutsiga varor förvaras tillfälligt?
● Hur ska dokumentationen av varulagret ske?