Minska koldioxidutsläppen med vikbara lådor
Vikbara lådor, som framför allt används av företag inom livsmedelsindustrin, har många fördelar när det gäller hållbarhet. Eftersom lådorna är återanvändbara ersätter de många engångskartonger. Tack vare sin robusta konstruktion klarar de hundratals transportcykler utan problem. Användningen av återvunnet material bidrar starkt till att minska koldioxidutsläppen (1). Ett annat plus är deras platsbesparande funktion (2). Vikbara lådor sparar 75 procent av utrymmet som behövs för returtransport med lastbil och i lagret. Det innebär också att de under returtransporten bara står för en fjärdedel av de utsläpp som lastbilens bränsle orsakar.
Återvunnet material sparar CO2
Viklådan BITO EQ är tillverkad av återvinningsbar polypropen (PP) (3). En förutsättning för att minska utsläppen är fungerande återvinningscykler och ny återvinningsteknik. Eftersom vissa företag har fulländat den komplicerade plaståtervinningen (främst av polyeten och polypropen) och inblandningen av tillsatser för att uppnå rätt egenskaper, kan du idag välja återvunna produkter. Återvunnen plast sparar stora mängder energi och utsläpp jämfört med nyproduktion från råolja. I slutet av sin livscykel mals plastlådorna ned till granulat som används för tillverkning av nya artiklar.
Fördelen med återanvändbara lådor jämfört med engångsförpackningar
Enligt en studie från Fraunhofer Institute kan användningen av återanvändbara plastlådor vid varutransport minska koldioxidutsläppen med upp till 60 procent jämfört med engångskartonger (4). I studien "Carbon Footprint of Packaging Systems" (5) jämförs koldioxidutsläppen från transporter i engångskartonger och återanvändbara plastlådor enligt ISO 14040/44. Hela livscykeln för båda förpackningssystemen beaktas. De återanvändbara, hopfällbara plastlådorna släpper endast ut 15 ton koldioxidekvivalenter under sin livscykel, medan engångsförpackningarna i kartong släpper ut mer än 37 ton koldioxidekvivalenter. För att tillhandahålla samma transporttjänst sparar de återanvändbara plastbehållarna därmed cirka 60 procent koldioxid. Vid återanvändning måste man dock säkerställa att återvinningscykeln är ordentligt sluten (3).
Koldioxidreduktion genom platsbesparande returtransport
Den platsbesparande returtransporten av viklådorna (75 procent utrymmesbesparing) minskar kraftigt utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Det innebär att fyra gånger så många tomma viklådor får plats i lastbilen under returtransporten, jämfört med icke vikbara standardlådor. Den relativa koldioxidbalansen för viklådorna är därmed 75 procent bättre på returresan.
Viklådan EQ från BITO
Förutom utrymmesbesparing vid lagring och transport erbjuder viklådan EQ (2) god ergonomi och enkel hantering. Vikmekanismen har utvecklats i samarbete med ledande ergonomer. Tack vare tiltlåset är viklådan lätt att fälla ihop. Den kan fås med stängda kortsidor för att utnyttja hela lådvolymen samt utfällbara handtag för enkel hantering och utmärkt bärkomfort. För att viklådan även ska fungera i automatiska lager kan den utrustas med en stabil räfflad eller dubbel botten som tillval. De robusta behållarna är inte bara livsmedelssäkra utan även temperaturbeständiga (-20 till +80 grader Celsius). Viklådorna finns i många storlekar och i standardfärgerna blå/grå eller orange/grå. Vid beställning av minst 500 lådor kan du välja vilken färg som helst. Eftersom de hopfällbara lådorna klarar en belastning på 180 kilo kan de staplas på ett säkert sätt. Vid behov kan EQ-lådan förses med ett gångjärnslock för att skydda innehållet från damm och smuts. För den som vill uppnå ytterligare säkerhet och skydd mot obehörig åtkomst finns även plomberingar med streckkod. Priset på den mångsidiga viklådan är också tilltalande.
Källor
1. Återvinning ger betydande koldioxidbesparing, Recycling Magazin, länk (på tyska)
2. Viklådan EQ från BITO, länk
3. BITO insikter, Återvinning av plast blir allt viktigare – även för industrilådor, länk (på engelska)
4. BITO MB återanvändbara transportlådor, 60 procent lägre koldioxidavtryck med återanvändbara plastbehållare, länk (på engelska)
5. Studie "Carbon Footprint of Packaging Systems", Stiftung Initiative Mehrweg, länk (på engelska)