Hur förhindrar det nya CSR-direktivet greenwashing?

Det nya EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) trädde i kraft den 5 januari 2023 (1, 2). Det ersätter det tidigare CSR-direktivet från 2014 och måste införlivas i nationell lagstiftning senast i juli 2024. Det nya direktivet påverkar flera andra direktiv, såsom redovisningsdirektivet, öppenhetsdirektivet och direktivet om lagstadgad revision. Det kommer att medföra enhetliga standarder för hållbarhetsrapportering, säkerställa bättre jämförbarhet av hållbarhetsinsatser och skapa bättre transparens i hela Europa. 

Det gamla direktivet om företagens sociala ansvar krävde redan att större företag skulle rapportera icke-finansiell information om sin verksamhet. Samtidigt som EU-direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) också krävde att vissa företag skulle rapportera icke-finansiell information. Det nya CSR-direktivet ersätter båda de tidigare direktiven. Huvudsyftet med det nya CSR-direktivet är att ytterligare förbättra företagens rapportering av icke-finansiell information på områden som hållbarhet och mänskliga rättigheter. Från och med nu kommer hållbarhetsrapportering att ges en liknande status som företagens finansiella rapportering. Detta är avsett att ge investerare och intressenter en bättre bild av ett företags affärsprestanda, resultat, ställning och effekterna av dess verksamhet. Enligt European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) måste det finnas mer tillförlitliga uppgifter om företagens verksamhet och inverkan på hållbarhet, samhälle och miljö för att investerarnas medel ska kunna kanaliseras till hållbara projekt. 

På grund av det reviderade CSR-direktivet måste företagen lämna en utökad och standardiserad hållbarhetsredovisning (3, 4). Införandet av indikatorer är avsett att säkerställa att den information som tillhandahålls är mätbar och jämförbar. I den nya EU-förordningen förankras också begreppet dubbel väsentlighet. Å ena sidan är företagen skyldiga att rapportera om effekterna av sin affärsverksamhet på människor och miljö, å andra sidan måste de också rapportera om effekterna av de tre hållbarhetsaspekterna (ekologi, ekonomi och sociala frågor) på sitt eget företag. Från och med nu är företagen också skyldiga att låta sin hållbarhetsrapportering granskas externt, precis som deras finansiella rapportering. EU-kommissionen har definierat rapporteringsstandarder och ett ökat revisionsdjup från "begränsad försäkran" till "rimlig försäkran". Dessutom kommer information om hållbarhet och efterlevnad av mänskliga rättigheter i framtiden att vara en del av förvaltningsberättelsen eller årsredovisningen. Det enhetliga, elektroniska (maskinläsbara) rapporteringsformatet European Single Electronic Format (ESEF) kommer också att tillämpas på hållbarhetsrapporteringen. Ledningen ska från och med nu aktivt och på ett tydligt sätt ta ansvar för hållbarhetsredovisningen. God redovisningssed, som hittills endast finns för finansiell rapportering, ska utvidgas till att omfatta hållbarhetsrapporten. 

Det gamla CSR-direktivet och NFRD krävde endast att stora företag av allmänt intresse och med mer än 500 anställda skulle rapportera om hållbarhet i enlighet med redovisningslagen. Det nya CSR-direktivet ålägger även icke-noterade företag med 250 eller fler anställda och en balansomslutning på minst 20 miljoner euro eller en omsättning på minst 40 miljoner euro att rapportera. De berörda företagen bör redan nu anpassa sina processer för CSR-rapportering för rapporteringsåret 2023. Från och med den 1 januari 2026 kommer hållbarhetsrapportering även att krävas av alla börsnoterade små och medelstora företag. 

Enligt de nya reglerna blir hållbarhetsrapporteringen en del av förvaltningsberättelsen eller årsredovisningen. Informationen måste vara digitalt märkt så att den är maskinläsbar och kan inkluderas i ESAP-plattformen (European Single Access Point). Förutom dubbel väsentlighet (se ovan) måste de gröna finansiella nyckeltalen i taxonomiförordningen (EU 2020/852) följas. Förordningen är en europeisk uppsättning regler som fastställer kriterier och krav för att klassificera ekonomiska aktiviteter som "miljömässigt hållbara". 

År 2020 tillkännagav Europeiska kommissionen ESAP-initiativet som en del av handlingsplanen för hållbar företagsfinansiering. Syftet med ESAP-plattformen är att skapa en central, digital åtkomstpunkt för företagsdata och information från olika europeiska länder för att förbättra transparensen samt den rättsliga och affärsmässiga säkerheten för företag. Genom plattformen kan företag få tillgång till, jämföra och analysera finansiell information, rapporter, balansräkningar, handelsregisterdata och annan företagsinformation från olika europeiska länder. Plattformen syftar också till att minska den administrativa bördan för företagen genom att minska behovet av att söka efter information i varje enskilt EU-land och hantera olika format och språk. Plattformen är under utveckling och kommer att införas gradvis fram till 2030 (5). 

Det finns olika mekanismer i det reviderade CSR-direktivet för att förhindra så kallad greenwashing (6), det vill säga vilseledande information från företag avseende deras hållbarhetspraxis. 

Enligt direktivet om företagens sociala ansvar ska företagen på ett klart, koncist och fullständigt sätt offentliggöra viss icke-finansiell information – bland annat om miljöfrågor, sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor, respekt för mänskliga rättigheter och kampen mot korruption och mutor. Rapporteringsskyldigheten är utformad för att tvinga företagen att rapportera öppet om sina hållbarhetsresultat och effekter. Dessutom säkerställer likabehandlingen av hållbarhetsrapportering och finansiell rapportering, oberoende verifiering, aktivt deltagande av intressenter i rapporteringsprocesserna, införandet av hållbarhetsinformation i förvaltningsberättelsen samt sanktioner för bristande efterlevnad en högre trovärdighet för hållbarhetsinformationen och därmed en lägre risk för greenwashing. Sanktionerna kan omfatta böter eller andra rättsliga följder, vilket uppmuntrar företagen att ta kraven i direktivet på allvar och tillhandahålla sanningsenlig information. 

Källor 

1. CSR-direktivet: Vad blir viktigt med det nya direktivet, EQS Group, länk (eng) 

2. Non-Financial Reporting Directive (NFRD), Assekurata, länk (tys) 

3. Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35), justitiedepartementet, länk 

4.Så förändrar CSRD-direktivet företagens hållbarhetsrapportering, EY, länk 

5. ESAP antogs av Europaparlamentet, German Accounting Standards Committee, länk (eng) 

6. CSRD – arbete mot greenwashing, German Insurance Association, länk (eng)