Förpackningsoptimering för styckegods

Många företag skickar styckegods dagligen i enskilda kartonger eller på pallar tillsammans med andra varor, inslaget i sträckfilm. Antingen rör det sig om produkter som företaget tillverkar, eller handelsvaror som säljs av till exempel e-handelsföretag. Varorna skickas oftast med olika expresstjänster eller befintliga transportnät för styckegods. För att ett företag ska kunna sänka sina förpackningskostnader, minska miljöpåverkan och behålla sin konkurrenskraft måste alla förpackningsrelaterade processer vara optimerade och effektiva. Vid optimering beaktas bland annat förpackningarnas utformning och hantering, volym- och platsutnyttjande, variation i förpackningar och varor, kvalitetskrav, förpackningsmaterial och livscykelanalys. Ofta är volymutnyttjandet för enskilda förpackningstyper mycket lågt, detsamma gäller utnyttjandet av pallkapaciteten. Här kan företaget göra stora kostnadsbesparingar. Andra optimeringsmetoder är att begränsa antalet förpackningstyper (standardisering), använda enhetlig märkning, slå ihop orderkvantiteter, välja effektiva förpackningsmaskiner, optimera plockstationer och tillämpa en konsekvent artikelhantering på alla anläggningar (införa ett lagerhanteringssystem). Optimering av förpackningar och förpackningsrelaterade företagsprocesser är med andra ord ett mycket brett ämne som inbegriper flera olika områden. 

Till skillnad från direkttransporter hanteras styckegods flera gånger under transport. I regel transporteras det först från avsändaren till speditörens mottagningsterminal. Där samlas de olika försändelserna för vidaretransport till utkörningsterminalen. På utkörningsterminalen lastas varorna på lastbilar för leverans till kund. Godset hanteras alltså minst två gånger. Styckegods definieras som gods med en längd upp till 2,40 meter, den minsta invändiga bredden på en lastbil. Allt som har större mått än en europall betraktas dock som svårhanterligt. Många speditörer lastar två pallager i bilarna under huvudtransporten för att bättre utnyttja den tillgängliga volymen. I regel lastas och lossas bilarna bakifrån. Åkerier som endast använder sidolastning/-lossning är mycket sällsynta.

För att styckegods ska kunna hanteras smidigt på transportterminalen bör det packas på 4-vägspallar. Europallar eller industripallar är vanligt förekommande, men även envägspallar i samma mått. De här pallarna har mått som är anpassade efter lastbilarnas storlek och kan lastas i alla riktningar. Löst gods som inte lastas på pallar (till exempel enskilda paket) eller skrymmande produkter orsakar störningar i processerna och ofta även skador. Pallarna måste packas så att de har så raka kanter och är så kubformade som möjligt. För att pallarna ska kunna staplas i lastbilen måste förpackningarna vara tillräckligt stabila. En åtskillnad görs mellan butiksförpackningar, produktförpackningar och transportförpackningar. Medan produktförpackningen är avsedd att skydda själva produkten och butiksförpackningen syftar till göra produkten attraktiv för köparen, är transportförpackningens främsta uppgift att skydda produkten och butiksförpackningen. Transportförpackningar är oftast tillverkade av wellpapp. I vissa fall används även transportförpackningar av trä. Stål är extremt sällsynt som förpackningsmaterial vid transport av styckegods.

Först och främst har de enskilda materialens och själva förpackningens stabilitet och vikt stor betydelse. Det gäller särskilt transportförpackningar. Därutöver spelar materialkostnaderna, hanteringskostnaderna och kostnaderna för kassering av förpackningarna stor roll. Transportförpackningar är i regel engångsförpackningar. Detta kan försämra företagets anseende, i synnerhet om plastförpackningar används. Med återanvändbara förpackningar är situationen en helt annan. Här är (återvunnen) plast ett bra materialval.

Förpackningssystem kan optimeras på många olika sätt. Återanvändbara förpackningar möjliggör regelbundna bilaterala transporter. Ett exempel är skytteltrafik mellan avsändaren och mottagaren. Genom att minska returförpackningarnas volym (till exempel genom att vika eller trava dem) kan processen optimeras och effektiviseras. Om engångsförpackningar används kan deras utformning optimeras. Förpackningen kan till exempel utformas på ett sådant sätt att de transporterade varorna även överför staplingskrafter. Designen bör minimeras så att förpackningen endast ger minsta tillräckliga skydd. 

Förpackningen bör även anpassas efter de aktuella varorna och lastbärarna, till exempel europallar, så att behovet av fyllnads- och förpackningsmaterial och lastbärare kan minimeras. Bubbelplast bör användas som stötdämpning vid förpackning av ömtåligt gods samt för isolering och utfyllnad av tomrum. Genom att fixera gods med sträckfilm i wellpappbehållare eller kartonger kan man spara stora mängder fyllnadsmaterial och frakta många olika typer av specialförpackningar. Detta minskar även antalet förpackningstyper. Kartonger kan även täckas med sträck- eller krympfilm och fixeras på en pall. 

Alla optimeringsmöjligheter kan inte alltid utnyttjas genom bättre förpackningslogistik eller förbättrade processer. Ibland finns det inga lämpliga förpackningslösningar på marknaden. I dessa fall bör en förpackningsleverantör med egen utvecklingsavdelning anlitas för att skapa en skräddarsydd lösning. 

Här är det viktigt att man tar ett helhetsgrepp på hela transportkedjan med hänsyn till godsets känslighet. Det finns många frågor som måste besvaras: Hur stabil måste transportförpackningen vara? Vilka material bör användas och var kan besparingar göras? Hur kan förpackningarna optimeras? Måste förpackningarna specialdesignas? Var och hur kan processerna optimeras? Är det värt att köpa in förpackningsmaskiner (till exempel inplastare)? Hur och genom vilket nätverk ska godset skickas? Vilka lasthållare bör användas? Och sist men inte minst: Är investeringen lönsam överhuvudtaget? 

Genom att räkna ut avkastningen (ROI) kan man beräkna hur stor vinst en investering ger och jämföra den med det investerade beloppet. 

ROI = Return on Investment (avkastning på investering) 

Avkastning = intäktsökning + kostnadsminskning 

Investeringar = tid, resurser, medarbetare, maskiner 

Om investeringarna överstiger de ökade intäkterna plus kostnadsminskningarna är resultatet en negativ avkastning. Investeringarna i tid, resurser, material, medarbetare och maskiner måste därför övervägas och beräknas mycket noggrant.