De viktigaste logistiktrenderna 2024 och framåt

Logistikbranschen fortsätter att formas av starka omvälvande krafter och megatrender som bland annat klimatförändringar, covid-19, krig och urbanisering. Detta gör att logistikomvandlingen går oerhört mycket snabbare. I sin senaste logistiktrendrapport (1) utvärderar DHL 40 trender inom områdena samhälle och näringsliv samt teknik som kommer att ha en stor inverkan på logistik och försörjningskedjor under de kommande åren. Inom samhälle och näringsliv är viktiga trender exempelvis omnikanal-logistik, digitala marknadsplatser, diversifiering av försörjningskedjor, cirkulär ekonomi, hållbarhet och utfasning av fossila bränslen. På teknikområdet är det big data-analys, edge computing (datorramverk som för program och data så nära användarna som möjligt), stationär robotteknik, automatiskt styrda fordon (AGV) för intralogistik, autonoma fordon för utomhusbruk och alternativa energilösningar. Trender och utmaningar som påverkar omvandlingen av lagerhållning och drift analyseras mer ingående i Warehouse Vision Study (2) av Zebra Technologies Corp. Några av dessa trender diskuteras nedan. 

Pandemin och kriget mellan Ryssland och Ukraina har lärt logistikbranschen vikten av motståndskraftiga försörjningskedjor (3). En viktig faktor för att öka motståndskraften är diversifiering av försörjningskedjan. Genom att välja alternativa leverantörer och utvidga tillverknings- och distributionsnätet kan försörjningskedjans motståndskraft, smidighet, reaktionsförmåga och konkurrenskraft ökas. Angränsande begrepp är "multisourcing" och "multishoring". Multishoring innebär samarbete med många, ibland konkurrerande, leverantörer från olika länder. Under Coronakrisen hade det stora beroendet av kinesiska leverantörer en mycket negativ inverkan och ledde till störningar i leveransförmågan. Digital transformation möjliggör skapandet av effektiva, globala leverantörsplattformar och nätverk samt dedikerad hantering av försörjningskedjan. 

Trots att hållbarhet har hög prioritet i samhället är det enligt DHL bara 8,5 procent av över 100 miljarder ton förbrukat material som återvinns och återförs till kretsloppet. I framtiden ska andelen helt återvunna produkter från företagen ökas kraftigt genom att stärka frågan om cirkulär ekonomi över hela världen. Redan i den hållbara designen av produkter beaktas hela produktens livscykel och alla material och komponenter är avsedda för återvinning och återföring till den cirkulära ekonomin. Cirka 80 procent av en produkts miljöpåverkan bestäms redan på designstadiet (4). Befintliga material och produkter återanvänds, repareras, renoveras, delas, hyrs ut och slutligen återvinns så länge som möjligt för att maximera produkternas livscykel. På så sätt reduceras också avfallet till ett minimum. Till skillnad från slit-och-släng-ekonomin minskar den cirkulära ekonomin också de totala årliga utsläppen av växthusgaser. Industriella processer och produktanvändning orsakar 9,1 procent av växthusgasutsläppen i EU, enligt Europeiska miljöbyrån. Avfallshantering genererar 3,32 procent. Redan i mars 2020 publicerade EU-kommissionen handlingsplanen för cirkulär ekonomi, som innehåller förslag för mer hållbar produktdesign och syftar till att minska avfallsgenereringen. 

Den viktigaste frågan för utfasning av fossila bränslen är att skapa en koldioxidfri och klimatneutral ekonomi senast 2050. Grunden för utfasningen av fossila bränslen är en övergång från fossila bränslen till alternativa energikällor med låga koldioxidutsläpp. Särskilt energiintensiva industrier och företag inom stål- och glasproduktion, produktion av byggmaterial etcetera måste gå över till koldioxidfria energikällor så snart som möjligt. Viktiga milstolpar i utfasningspolitiken är klimatavtalet från Paris 2015 och den så kallade "European Green Deal". Enligt detta ska företag, industrier och hela EU:s ekonomi vara klimatneutrala senast 2050 (5, 6). Två tredjedelar av koldioxidutsläppen från företag och industrier kommer från användningen av fossila bränslen och kan därför elimineras genom en övergång till växthusgasneutrala energikällor (7). 

Vid edge computing sker databehandlingen direkt eller i närheten av en specifik datakälla. Data bearbetas alltså inte i ett avlägset datacenter (8). Det handlar om den decentralisering av IT-arkitekturen som möjliggörs av sakernas internet (IOT), mobil databehandling och 5G-nätverket. Fördelarna med edge computing är att företag kan få insikter från big data-analyser i nära realtid med lägre latens och molnserverbandbredd. Det kräver också en mycket mindre IT-infrastruktur än traditionell molnbaserad databehandling. Industri 4.0 och sammankopplingen av alla maskiner, anläggningar, cyberfysiska system etcetera via IOT kommer att skapa allt större datamängder i framtiden, som måste bearbetas direkt på plats av edge computing i företaget. Det är helt enkelt inte praktiskt möjligt att skicka sådana datamängder via internet till avlägsna datacenter för molnberäkning. Detta ger dessutom ett extra lager av säkerhet. Edge computing kan användas nu och i framtiden för många ändamål, även inom logistik, till exempel lagerrobotar som agerar med varandra, nätverk mellan olika företagsområden som lager och produktion, autonoma fordon, prediktivt underhåll och mycket mer. I grund och botten är edge computing användbart överallt där stora mängder data (big data) genereras i realtid. Enligt konsultföretaget ISG förväntas marknaden för edge computing växa med 30 procent per år. 

E-handelns otroliga tillväxt (9) och den enorma ökningen av konsumenternas efterfrågan kräver ökad digitalisering och automatisering samt ökad effektivitet i intralogistikprocesser och försörjningskedjor. Digitalisering och automatisering med åtföljande teknik som 5G, IOT, artificiell intelligens (AI) och edge computing kommer inte bara att förändra logistikbranschen i grunden. Inom intralogistiken kommer alltmer arbete att tas över av AGV:er (Automated Guided Vehicles) och stationära robotar. Mobila inomhusrobotar omfattar AGV:er och AMR:er (Autonomous Mobile Robots). AMR är mer avancerade än AGV, använder ruttplanering i realtid och kan undvika hinder mer fritt och enkelt. De används till exempel vid orderplockning eller för transportuppgifter. När mobila inomhusrobotar kan användas i stor skala kommer de att visa sin potential när det gäller att minska kostnaderna och öka effektiviteten och förändra branschen enormt. 

Med den snabba utvecklingen av AI-teknik och sensorteknik blir stationära robotar som samarbetande robotar (cobots) och industrirobotar alltmer mångsidiga. I framtiden förväntas en allt större arbetsdelning mellan människor och cobots. Robotar kommer främst att användas i repetitiva, oföränderliga processer. Frågan är hur innovationer inom artificiell intelligens kommer att utvidga arbetsområdena. AI används i synnerhet för objektigenkänning. Men även områden som kompetensbaserad robotprogrammering med hjälp av VR-handskar kommer att forma framtiden (10). 

Den digitala omvandlingen med alla dess innovationer kommer att utjämna bristen på kvalificerad arbetskraft. Det råder redan brist på arbetskraft och kvalificerad arbetskraft längs försörjningskedjan, vilket kommer att öka i framtiden på grund av de låga födelsetalen. Enligt det tyska federala ministeriet för ekonomi och energi (BMWI) kommer antalet sysselsatta att minska med upp till en tredjedel fram till 2060 (11). Inom logistiken råder det till exempel en massiv brist på lagerarbetare, speditörer, lastbilschaufförer och IT-specialister. Digitalisering och automatisering ska på många håll råda bot på detta. Automatiserade processer och system, robotar, AGV, autonoma fordon, AI och andra innovationer kommer att ersätta många kvalificerade arbetstagare på lagret och längs försörjningskedjan. Det kommer dock fortfarande att ta ett tag innan sådana system blir standard överallt. 

Källor 

1. The Logistics Trends Radar 6.0, DHL Trend Research, länk 

2. Whitepaper Warehouse Vision Study, Tech that enhances human capabilities and drives modernization, Zebra Technologies Corp, länk 

3. Coronapandemin förändrar ekonomi, teknik och logistik permanent, länk (på tyska) 

4. Cirkulär ekonomi: Definition och fördelar, Europaparlamentet, länk 

5. BITO Insikter, Redovisning av växthusgaser enligt Greenhouse Gas Protocol, länk 

6. BITO Insikter, Är CO2-fria försörjningskedjor möjliga? länk (på tyska) 

7. Dekarbonisering: Vägen till en koldioxidfri ekonomi, EHA Energie-Handels-Gesellschaft mbH & Co. KG, länk (på tyska) 

8. Vad är Edge Computing? Hewlett Packard, länk 

9. Global E-Commerce Logistics Market Will Be Worth Over €500bn by 2024, Logistics Manager, länk 

10. AI-baserat samarbete mellan människa och robot, Mittelstand Digital, länk (på tyska) 

11. Kompetensbrist inom logistik: Stor transportvolym med få anställda, E-Commerce Magazin, länk (på tyska)