Citylogistik förhindrar "vilda västern”

Citylogistiken belastas alltmer av antalet varutransporter – inte minst till följd av den snabba tillväxten inom e-handeln. Dels ökar urbaniseringen och därmed antalet människor, fordon, varuflöden, avfalls- och återvinningsflöden etcetera; å andra sidan ökar trycket på hållbar förvaltning på grund av klimatförändringarna. Citylogistik handlar följaktligen om idéer och koncept för utformning av stadskompatibel, effektiv och miljömedveten varuförsörjning för städer. 

Fältet är generellt mycket brett och spänner bland annat från elektrisk mobilitet och tyst logistik till hyperloop, drönarleveranser och linbanesystem (1). I framtiden kommer det att krävas nya sätt att transportera varor för att möta de utmaningar som ställs. I den här processen måste nya rumsliga och tidsmässiga dimensioner öppnas upp. Delar av godstrafiken kan flyttas upp i luften eller under jorden och utjämnas genom tysta leveranser nattetid. Både uppgiften och tänkbara lösningar är mycket komplexa. 

Citylogistiken formas i första hand av fyra huvudtrender: urbanisering, e-handel, snabba och individuella leveranser samt efterfrågan på flexibla och småskaliga leveranser inom detaljhandeln. Det medför enorma utmaningar för städerna och dess invånare i form av ökad trafik, buller, miljöföroreningar etc. Frågan om hur städer kan utforma en hållbar citylogistik undersöks i studien "Urban Logistics 2030 in Germany" (2) av konsultföretaget Roland Berger. Vilka intressegrupper (stad, logistikföretag, detaljhandel och medborgare) kommer att ta ledarrollen? Hur mycket samordning blir det mellan privat och offentlig sektor? Konsulten kommer inte fram till en enkel slutsats utan presenterar fyra scenarier; "Wild West", "Regulated Diversity", "City Platform" och "Coexistence of the Big Ones". 

I "vilda västern"-scenariot ingriper det offentliga knappast i utvecklingen utan överlåter fältet till logistikföretagen. Innovativa företag med nya logistikkoncept, särskilt för den sista milen, tävlar om kundens gunst. I "reglerad mångfald"-scenariot definierar och övervakar staden regelverket. Exempel på åtgärder är införandet av en dynamisk stadstull för att styra kommersiell trafik, parkeringshantering och reglerade infartstider för leveranser, försändelser och transporter. Hård konkurrens hindrar dock samarbete och gemensamma standarder. I de övriga två scenarierna ökar samarbetsnivån. Scenariot "stadsplattform" beskriver en plattform där varuflöden binds ihop mellan leverantörer och där leveranser optimeras med hjälp av decentraliserade lager för den sista milen. Plattformen kan drivas av staden själv, av en tredje part eller i form av ett offentligt-privat partnerskap. Operatörstillstånd tilldelas regelbundet. Utbud av- och efterfrågan på leveranser från de decentraliserade lagren samlas på plattformen. Kontrakt för leveranser tilldelas de mest lämpliga företagen. I scenariot "de stora aktörernas samexistens" uppstår ett fåtal stora, konkurrerande plattformar för sista-milen-logistik. Dessa plattformar kan bättre koordinera och bunta ihop leveranser och fordon tack vare det stora antalet användare och höga ordervolymer. Logistikaktörer kan antingen ansluta till någon av de befintliga plattformarna eller utveckla en egen. De som inte tillhör någon av plattformarna kommer att försvinna från staden som en del av konsolideringen. Konkurrens kommer att resultera i framväxten av ett fåtal, ekonomiskt effektiva plattformar som har etablerat olika ekosystem och standarder. 

Generellt sett bör alla intressenter såsom företag och städer arbeta för att förhindra "vilda västern"-scenariot, eftersom detta skulle leda till en stor ökning av innerstadstrafiken och ytterligare försvåra trafikflödet i städerna. 

Utsläppsfria leveranser via mikronav 

Utsläppsfri leverans erbjuds redan i flera tyska städer. Logistikföretaget Dachser vill leverera utsläppsfria paket till minst elva europeiska storstadsregioner i slutet av 2022 (3).  

Bland annat till München, Berlin, Köpenhamn, Paris och Madrid. Deras modulsystem består av eldrivna lastbilar och lastcyklar samt så kallade mikronav. Lastcyklarna kan transportera styckegods, paket eller pallgods som väger upp till 250 kilo den sista milen till kunden. Lastbilarna förser mikronaven (små omlastningslager) med varor och levererar även större och tyngre varor direkt till kunderna. Lastcyklarna lastas vid mikrohubben och används främst i bilfria områden för utlämning av paket. På detta sätt vill Dachser bidra till att skydda klimatet och nå Parisavtalets tvågradersmål. 

Tyst nattlogistik

Forskningsprojektet Low-Noise Night Logistics (GeNaLog) av Fraunhofer Institut IML är tänkt att leda till tysta och utsläppsfria leveranser till kunder i bostadsområden på natten med lågbullerfordon eller elfordon (4). GeNaLog-konsortiet, bestående av IML, Rewe, Doego och Tedi, förlitar sig på e-lastbilar, bulleroptimerade fordon och lasthjälpmedel samt specialutbildade förare. Studien visar att projektet är tekniskt genomförbart och att invånare i urbana bostadsområden inte känner sig störda av den "tysta tekniken" som används. Problemet, enligt IML, handlar främst om lagstiftning och regler. Innovativa koncept passar inte in i dagens förordningar och riktlinjer. 

Smart City Loop 

Ett underjordiskt rörledningssystem med transportörteknik ska transportera såväl gods som emballage och returer mellan en godstrafikcentral i utkanten av staden och en cityhubb i stadskärnan (5). Rören rymmer euro- eller industripallar som transporteras helt automatiskt via transportsystemet. I framtiden kommer gemensamma cityhubbar ändå att användas för snabba sista-milen-leveranser av olika logistikföretag med elfordon. Hubben kan byggas separat eller integreras i befintliga fastigheter som parkerings- och varuhus. Projektet är relativt enkelt att genomföra, då motsvarande teknik redan finns tillgänglig och tillhör "state of the art" inom logistik. Rörsystem av samma storlek har redan byggts, till exempel för fjärrvärmeförsörjning, vilket sparade mycket tid och pengar i utvecklingen av Smart City Loop-systemet. 

Källor:

1. ”Sustainable urban logistics: concepts against urban collapse”, transport logistic (internationell branschmässa i München), länk 

2. “What will urban logistics look like in 2030?” Roland Berger GmbH på uppdrag av tyska logistikförbundet (BVL), oktober 2018, länk 

3 ”Dacher utökar utsläppsfria stadsleveranser till elva europeiska städer”, Dachser, maj 2021, länk  

4. ”Potential för tyst nattlogistik”, Resultat och rekommendationer för åtgärder från forskningsprojektet GeNaLog, Arnd Bernsmann med flera, Fraunhofer IML, länk (på tyska) 

5. ”Vägen till den sista milen”, Smart City Loop GmbH, länk (på tyska) 

Urban logistik, Arnd Bernsmann och Alex Vastag, Fraunhofer IML, Huss Verlag, länk (på tyska)